10:09
Hej och välkommna till Joannas bakisshow. Vi börjar med att först efterfråga ett gevär så Joanna kan få skjuta sig själv i huvudet. Har ni inget sådant får hon helt enkelt nöja sig med att banka skallen i skrivbordet och vråla av smärta var gång telefonen ringer på jobb.
Det är såhär att Joanna fortfarande inte har insett att man faktiskt blir grymt sliten av att vara ute och dansa på bord, dricka shots och dansa med snygga norrmän. Att man sedan sover max 2 h på det och måste vara på jobb halv nio är ännu en faktor, en stor sådan, som spelar in.
Men nej, hon förstår inte det.
För hon är dum i huvudet.
09:57
Så igår bestämde jag och Tonia oss för att käka lite indiskt och bli sådär härligt småfulla på indisk öl. Kändes sådär smart när jag 50 minuter senare stod på en lägenhetsvisning och fnissade åt att köksluckorna var rosa. Och god damn vad snygg mäklaren var. Jag fick en smärre chock. Vilket M inte förstod sig på då hon informerade mig om att de flesta mäklare är jävligt hotta. Konstigt mumlade jag, alla mäklare jag har stött på är antingen i övre medelåldern, blonda hetssmala brudar som hela tiden upprepar hur "kjeeeempe peeen" lägenheten är eller bittra kärringar som bara står i mitten av rummet och smaskar på ett äpple.
Well well, idag är det Torsdag och det betyder utgång. Och tydligen har jag lovat förferre hos mig. Hur hände detta? Men innan dess ska jag upp till N och käka middag med honom.
Nu jobb, adieu.
09:46
Jag har en ny ring som jag fullkomligt älskar. Den är stor, guldig med en fullkomligt bedårande grön sten. Det är lustigt det där, hur man kan fästa sig vid vissa små ting. Jag menar, hade jag tappat den ringen så hade jag nog varit en smula deppig en längre tid. Samma sak är det med min svarta lilla clutch som jag hittade på Camden market i London när jag bodde där. Den följer med mig vart jag än reser, men det är sällan den följer med ut på de sedvanliga fyllorna som sker titt som tätt. Skulle någonting hända den så hade jag blivit mycket bestört. Det sitter liksom så många minnen i den väskan. Samma sak med ringen och alla de andra små ting som alltid följer med mig i väskan. Somliga bär med sig foton vart de än reser/flyttar. Jag har mina små ting.
-
09:26
Hittade Lilla Tåget på Karl Johan igår. Typiskt norrmän att sno Ystads turistkoncept.
10:00
Om jag någonsin gifter mig, så ska det vara i stil med detta.
Jag gråter nästan en liten skvätt av glädje när jag ser på videon.
Helt jävla fantastiskt.
Weekend.
Fredagen spenderades hos Mattias med lite Middag och en jävla massa vin. Sen drog vi till Soft samt Baren. Bra kväll. Så bra att jag tog taxi 500 meter och däckade i Nädys säng med mobilen i bh:n. Lördagen var lite tuffare. Kalas samt Öja. Jag mådde sådär när jag igår satte mig i bilen med Zanna, Hampe och Josse för en 6 timmar lång biltur till Oslo.
och nu är jag tillbaka.
Jag vet inte jag. Just nu känns det rätt skönt att vara tillbaka i vardagen. Men något känns inte riktigt rätt. Det är något som fattas.
Jag hatar den känslan.
Last night/ystad
Igår var det raj raj ska ni veta. Trots min sömnbrist då jag fick byta buss 3 gånger under natten närjag åkte ner till ystad så var jag redo för en liten svängom. Så vi började lite lätt och lagom hos David, ökade takten på Soft och körde All in på Baren. Dock chockade jag och åkte hem lite över två då mitt alkohol intag var maxat och Uffe agerade taxi. Men det var en bra kväll. Synd bara att Baren var proppad av turister som inte för allt för vänliga. Att stå och påpeka högt och tydligt att ystad är bonnigt och att vi skåningar snackar som om vi är utvecklingsstörda är en rätt grov tabbe. Jag menar, inte fan är det konstigt att folk reagerar. Som tex jag. Jag var väl inte allt för hövlig jag heller. Men jag skulle aldrig åka upp till tex sthlm och börja klaga på hur de snackar och ser ut där. För helvete. Det är rätt och slätt idiotiskt.
Åhus eller se Bruno ikväll? Valet i kvalet? Bli fåll? Dansa sej lite? Eller kurera baksmällan? What to do, whaat to do.
Saturdaypic.
Röda läppar is the shit! (och ja, min nya härfärg är rätt het den med)
08:48
Jag älskar att vara först på kontoret. Det är så tyst och stilla, endast ljudet av den något tröga fläkten hörs och jag kan fritt förse mig med frukost och vaniljlatte utan att någon står och hetsar mig att jag ska skynda mig för de oxå ska ha. Det är skönt. Det är liksom min lilla egna tid på morgonen. Jag behöver det, för annars blir jag grinig och jävlig.
Nåja. Ikväll sitter jag på bussen ner till Skåne. Det ska bli underbart. Mormor och Morfar är på besök och jag har inte träffat dem på lite mer än ett år. Åh, det sticker i hjärtat när jag tänker på dem. Så mycket saknar jag dem. Så ja, vetskapen om att jag imorgon tidigt kommer vara i Ystad gör mig väldigt lycklig.
adjöken.
14:28
Adieu!
Hemma på vår gata i stan
Jag älskar att gå hemåt. Och det är inte för att jag ska hem, in till mig, nej det är för att jag får gå igenom min en av mina favoritplatser här i Oslo. Ett litet smultronställe kan man säga. En lummig liten gata med små hus (tänk gamla stan) och därefter en liten pytte stig mellan två trästaket som skiljer de olika trädgårdarna åt. Det är lite Madickenkänsla över det hela.
Det är så konstigt att man kan bo mitt i stan med bullrande trafik, stress och stök, och ändå finna en Oas där kvitter från fåglar samsas med ljudet från gräsklippare och höga toner från radion.
Tänk på att tidningar alltid saltar en smula.
- Joanna, var inte du och jobbade på Kos förra året?
- Va? Jo det var jag! (Lycklig börjar jag förbereda några fantastiska fyllehistorier att dra för dem)
- Nuu ska ni få hö..
- Fantastiskt ställe det där Kos alltså..
Och då märker jag vad han sitter och läser på TV:n.
Detta.
Ja, det var ju rätt fantastiskt när man tänker efter.
Jag hade iallafall jävligt roligt med att fylla turisterna med diverse godsaker.
Man får ju ta de där skriverierna med en nypa salt.
Walk the shame
Friday/saturday
Dansa sej lite, dricka sej lite, hångla sej lite och skratta sej lite. Fin helg.
Eat less, move more?
Jag har en väninna som gång på gång beställer hem olika "fusk" metoder för att minska i vikt. Det har varit alltifrån Allipillerna som "mirakulöst" ska få fettet att försvinna på några veckor till fettsnåla soppor som endast ska ätas tillsammans med äpplen. Jag har även fått höra om diteter som endast består av grönt the och nutribars.
För tre år sedan hade jag joinat och litat blint på Tvshops alla fantastiska erbjudanden. Det är en smula pinsamt att veta att man en gång har varit så jävla naiv.
Det är även jävligt slitsamt att gång på gång försöka tala en person till rätta att svältdieter inte fungerar. Och framförallt är det jävligt slitsamt och oerhört enerverande att höra när människor klagar över sin vikt och vägrar visa sig i bikini då de tycker att de är så jävla tjocka. Men att de skulle göra något åt det? Nej, det kommer inte på fråga. Jag vet inte hur många tjejer jag känner som aldrig skulle kunna sätta sin fot på ett gym. Att träna med vikter är tydligen högst okvinnligt. Tss, skitsnack.
Jag har kommit till det stadiet nu att jag ber folk hålla käft när de gång på gång klagar över sin kropp. Antingen gör man något åt det eller så håller man fan truten.
Jag spenderar 5 dagar på gymmet och är så otroligt stolt och nöjd med min kropp. Att jag ska behöva höra på osäkra människors gnäll gång på gång gör mig fruktansvärt irriterad. I början taggade det mig att springa några km extra, köra 10 extra reps benböj eller bara ta den där morgonrundan halv sex på morgonen. Men inte längre. Nu tuggar jag bara fradga.
För helvete, hur svårt ska det vara?
God morgon.
Mjukstartat dagen med Lamplight från Bombay bicycle Club.
Sundays.
Tar det här med baksmälla ganska så seriöst.
back in the days.
Vi var 18 år unga, läckra, alkholiserade,hungriga på livet, kåta, galna och en smula naiva.
I helgen blir vi arton på nytt. Nu tar jag helg, ska hämta Madde på Bussterminalen och därefter ska jag satsa på hård fylla så jag kan slippa tänka på Norges miserabla regler och fackbestämelser.
to love and be loved.
Åh åh åh, nu nu nu är jag sådär förväntansfull som ett barn på julafton. Om bara några timmar kommer mina föräldrar passera gränsen mellan Norge och Sverige. Jag kommer dra någon timme tidigare från jobb för att möta upp dem vid hotellet och det första jag kommer att göra är att ge dem båda världens största kram. Och sen ska jag kontrollera bagageluckan och välkommna all min sprit. Givetvis.
Jag är så fruktansvärt glad över att de kommer upp hit till mig. Det känns så overkligt att jag snart kommer sitta i mitt vardagsrum och bjuda dem på kaffe, höra mammas små bitska kommentarer om att det är damm under soffan och Uffes höga skratt när han får reda på att anledningen till att jag bad dem köpa en ny mikro till mig var att den andra exploderade en smula. Tydligen kunde man inte mikra bestick.
De stannar till Fredag och svitchar med Madde som anländer ungefär samma tid som de lämnar landet. Då kommer kaffedrickandet och turistandet i Frognerparken bytas ut mot vinpimplande på SydÖst och mongodansande på Fugazzi.
Det slog mig hur otroligt jävla lycklig dessa små besök gör mig, de fyller upp mig med en sådant energi och positiv kraft som bara får mig att vilja ha mer, uppleva mer och ge mer av mig själv. Det är 100% framåt och det kändes banne mig när jag var ute och sprang min morgonrunda innan jobb imorse. Det gick lättare, snabbare och framförallt, så gjorde jag det med ett leende på läpparna hela vägen.
Jag älskar så mycket just nu. Det är ju så enkelt.
09:33
The Embassy - Stage persona.
Det är en sådan märklig känsla att promenera längs Oslos gator ibland.
Men det är så det är, världen kommer aldrig bli som i våra drömmar. Det är bara att acceptera och försöka gå vidare, en dag i taget.
Vroom!
Vi lagade små nyckelringar på Tusenfryd i Lördags. Efter varje karusell kunde man köpa foton som de knipsade när man var "in action" så att säga. Så vi slog till. Vi tyckte vi var jävligt fräsiga. Vilket vi var, och är. Kan numera inte ha nycklarna i fickan då plastbiten som kostade skjortan är enorm. Men vadfan gör det när man har Oslos coolaste nyckelknippa.
Tusenfryd/Fugazzi
I lördags var vi på Tusenfryd och bevisade att vi hade barnasinnet kvar. 5 timmar med sockervadd, karuseller och hamburgare gjorde oss en smula galna och tillslut sprang vi omkring på området och vrålade "vi vill åka mera, mycket mycket mera". Med en norsk touch, givetvis. Efter Tusenfryd åkte vi hem, powernappade och pimplade därefter en helvetes massa vin för att sedan avsluta med resten av sällskapet på Fugazzi. Wawawewawa. Eller nja, helt slut var det ju inte. En liten efterfest hanns med hemma hos A.
Adios!
prr.
Idag kör jag på favoritheelsen från KG. Jag älskar dem.
yesterday
Sol.Lummig trädgård. Öl. The Hives & scrapbooks.
Casualfriday/?
Fredag igen alltså. Fan vad tiden går fort. I Augusti har jag varit utomlands i 10 månader. (Om man inte räknar med mina 3 månader på Kos då) Det känns lite överväldigande. Jag börjar förstå Mammas längtan efter mig. Och Uffes. Det gör mig lite nedstämd att inte få ha dem nära. Men det är sådant man får ta. Jag tog ett val att resa samt jobba utomlands. Det ger mig så otroligt många fantastiska upplevelser. Och att sakna de man älskar mest, det blir en liten liten sten i hjärtat som värker otroligt mycket emellanåt. Och även det, tro det eller ej, är något som i slutändan kommer vara bra för mig. Man växer och man utvecklas av att det ibland känns som hjärtat smulas i sönder i små små bitar. Det gör man, för det måste man.
By/sommer/festival
Just nu pågår en liten festival mitt i Oslo och då jag och Mange är lite buttra över att vi missar Roskilde så gjorde vi slag i saken. Utrustade med diverse alkoholhaltiga drycker och en filt låg vi i gräset framför Borgen och lyssnade på Kleerup, N.a.s.a, Klaxons och 2manydjs. Helt sjukt varmt och en helt underbar stämning. Jag blev förälskad i man som hade en sån jävla skön stil, och barret! Ja jävlar i min lilla låda. Hans barr var något extra.Fick dock avbryta min förälskelse när en jävligt ful brud i blommiga jeans kom och kladdade på han. Nåja. Även fula människor behöver ligga.
Anyways, På fredag spelar Milton Jackson skivor på Stratos, med sig har han Alexander Deqwest. OM jag ska dit! Mjau!
Nu, kaffe & jobb. Laters!
Never mind the magazines
(Klicka på bilden)
Detta bandet ligger så högt upp min lista över musik som spelas dagligen, på repeat, om och om igen. De är noska och han som ni ser jonglerar med apelsiner(?) är dessutom grymt snygg och jobbar på Stratos. Och jävligt trevlig med. Bra kombination. Men iaf. Lyssna och ta det till er. Den bästa: Let the rumours flow. Snorbra!
08:12
Lägg sedan till att AC:n inte fungerar som den ska. Jag har gett dresscoden på kontoret ett stort jävla finger och sitter här i linne och kort kjol, bara ben och no shoes.
Tack och hej, nu ska jag gå och sova i soffan. Natti.