Vad jag älskar Indisk mat. Speciellt sedan min tid i London då utbudet av indisk, thai och kina var så stort att fast att man åt på olika resturanger var och varannan dag så kunde man aldrig hinna med att äta på alla i området vi bodde i. Samma sak är det här i Oslo. Så vi har begränsat oss, och just nu lider vi av någon sorts "Punjab"hysteri. Punjab ligger på Brugata, efter bron och Rocket pub. Det är ett litet ställe med plaststolar och självbetjäning vad det gäller dricka och bestick. Ägarna är ett par högljudda indier som vrålar ut beställningar till höger och vänster och priserna ligger mellan 70-90 kr. Det är jävligt billigt för en stor rätt med ris och naanbröd. Ska man sedan ha Singha, Tiger, Batha eller Kingfisher öl får man räkna med 45 kr till. Bra skit med andra ord.

Så igår bestämde jag och Tonia oss för att käka lite indiskt och bli sådär härligt småfulla på indisk öl. Kändes sådär smart när jag 50 minuter senare stod på en lägenhetsvisning och fnissade åt att köksluckorna var rosa. Och god damn vad snygg mäklaren var. Jag fick en smärre chock. Vilket M inte förstod sig på då hon informerade mig om att de flesta mäklare är jävligt hotta. Konstigt mumlade jag, alla mäklare jag har stött på är antingen i övre medelåldern, blonda hetssmala brudar som hela tiden upprepar hur "kjeeeempe peeen" lägenheten är eller bittra kärringar som bara står i mitten av rummet och smaskar på ett äpple.

Well well, idag är det Torsdag och det betyder utgång. Och tydligen har jag lovat förferre hos mig. Hur hände detta? Men innan dess ska jag upp till N och käka middag med honom.

Nu jobb, adieu.